Nu har jag haft två kämpiga nätter. Natten till igår hade jag en hel del förvärkar. Känslan kan beskrivas som mensvärk (fast värre) samt smärta i ländryggen. Jag sov inte jättebra, men fick ändå tillräckligt med sömn så jag inte behövde sova under gårdagen. Förvärkarna lugnade ner sig lite under dagen, men under eftermiddagen/kvällen kom de tillbaka.
Natten till idag var helt klart värre. Somnade väl runt 23-snåret. Vaknade kl 01.20 och det var total LÖGN att somna om! Kände inget som gjorde direkt ont just då, utan det gick bara inte att somna. Två av tjejerna i föräldragruppen åkte under gårdagen in till förlossningen och födde varsin son. Så tankarna snurrade mycket kring dem skulle jag tro.
Men runt 04-tiden satte det igång att göra ont. Kändes lite annorlunda den här gången, kan dock inte riktigt sätta fingret på vad. Trycket nedåt var enormt, magen blev stenhård och smärtan kan fortfarande liknas vid mensvärk. De satt i ungefär en minut i taget och kom var 10-15 minut. Men de var faktiskt inte särskilt smärtsamma, även om de absolut kändes. Däremot var de regelbundna, för i stort sett första gången.
Jag trodde verkligen att det var på G, men jag väckte inte Micke. Lika bra att någon av oss får sova. Mickes klocka ringde i alla fall klockan 06 och då gick jag upp med honom för att ta en tallrik fil. Hungern gjorde sig påmind. Försökte efter detta att sova lite igen, vilket jag lyckades med i ca 40 minuter. Ljuset gör att det är svårt att sova. Och de - ursäkta - förbannade fåglarna kvittrade så in i helsefyr, så det gick ju inte att få en blund mer. Älskar normalt fågelkvitter!
Det var bara att gilla läget och kliva upp. Tänkte att jag kanske kunde gå och lägga mig ett par timmar senare, men det har ju inte blivit av än, och nu är klockan snart 14 på eftermiddagen.
Jag har varit ute på en liten promenad. Inte så långt, men 2 km kanske. Gick även runt Maxi och köpte lite grönsaker så gör vi en skinksallad till ikväll.
Men jag hoppades verkligen på att värkarna skulle utvecklas den här gången. Istället avtog de under förmiddagen. Är så trött på detta hattande fram och tillbaka. Och att det inte blir några RIKTIGA värkar! Jag vill att det ska börja göra sådär jäkla ont så vi kan få vår bebis någon gång. Nu har vi ju ändå gått in i mars. Solen skiner, det är varmt och snön smälter. Vad väntar du på, lilla bebis? Kom igen nu, va - BRING IT ON!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar