Vi är redo!

Ja, vi är redo. Så redo man kan bli i alla fall. Men jag vet inte om man någonsin blir helt redo för att bli föräldrar. Det är nog en uppgift som man växer in i, skulle jag tro. Men vi har i alla fall allt klart hemma - och längtar så efter bebisen!

Spjälsängen är monterad, bäddad och inflyttad i sovrummet.
Barnvagnen (blev en Brio Happy) är hämtad och monterad.
Babyskyddet till bilen är hämtat (fick det på köpet när vi köpte vagnen).
Alla bebiskläder är tvättade och invikta i garderoben.
Napparna är kokade.
Förlossningsplanen är skriven.
BB-väskan är packad (bara mobilladdare och ett par andra saker som ska med, men som inte kan läggas ner förrän vi åker in).
Skötbordet är på plats.
Blöjor, tvättlappar och andra hygienartiklar är köpta.

Vi väntar nu bara på vår älskling. Varje dag är en evig väntan - och det lär det vara ett tag till. Det ÄR faktiskt en vecka kvar till BF, men jag önskar så att förlossningen kunde dra igång lite tidigare.
En nyfunnen vän - Annika från föräldragruppen - fick sin son i lördags. Även hon var förstagångsföderska, och jag blev så glad att få veta att inte alla förstagångsföderskor går över tiden! Så hoppet lever.
Jag har i alla fall sagt till bebis idag att h*n har en vecka på sig - sen stänger detta maghotellet! Hoppas bebis lyssnar på mamma.

Det är fortfarande en väldig aktivitet i magen. Särskilt om kvällarna. Man kan sitta och titta länge och se hur det böljar, guppar och hoppar till. En häftig syn, men jag måste säga - det är inte så bekvämt. Måtte bebis fortfarande vara fixerad.

För någon vecka sedan var jag rädd att bebisen kommer vara extremt stor vid förlossningen. En klump på 6 kg! Jag var helt övertygad om det. Men nu har jag känslan av att det är tvärt om, att bebis kanske är mindre än "normalbebisen". Och om bebis är mindre än normalt - är det då vanligt att man går över tiden, för att bebis ska växa till sig lite mer?
Hmm, ja inte vet jag. Jag får fråga min barnmorska om det på tisdag nästa vecka, om inte liten har tittat ut till dess, vill säga.